torsdag 22 januari 2009

Att tycka synd om

Vi människor skämmer bort våra hundar med vårat gullande dag ut och dag in, vi är ju människor och tänker som människor gör.
Om vi jämför en bebis med en hund, så fort en bebis öppnar munnen och pratar, eller börjar gå eller bara ligger så är någon där i stort sätt hela tiden och håller på att gulligullar. Det är så vi människor fungerar "ohh vad duktig han är som sa Mammishdada" det har han aldrig sagt innan, det lät nästan som mamma, vad gulligt! Problemet är när vi hanterar våran hund precis på samma sätt som en bebis, det är helt enkelt inte naturligt för en hund att berömma och tycka helt naturliga saker är gulligt. Har du någonsin sett en hund mamma börjar smeka och vifta på svansen osv när valparna börjar äta för första gången, gå för första gången eller pipa? Möjligtvis tvätta valparna efter födseln men det är inte för att hon vill visa att hon tycker om valpen, utan för att det är i sin instinkt att tvätta efter födseln. Vi mämmiskor vill få allt att kännas så gulligt som möjligt. Men i djurens värd fungerar allt tvärt om, ordet "tycka syns om" existerar inte, skulle någon av valparna inte får tillräckligt med mat, vara sjuk osv så i stället för att se till att den svaga får mat så stöter mamman bort den svaga valpen för att dö. Gruppen som är kvar består då bara av starka oh friska valpar. En svag hund trycks ner och en stark hund höjs upp, de hårda vinner och de svaga försvinner. Det är djurens grymma värld.

Trotts att vi har en hund som behöver behandlas som en hund så är vi ju människor och vill ta hand om dom som är svaga på vårt eget sätt. Vi tycker synd om de svaga och vill hjälpa dom helt enkelt. Jag säger inte att vi ska undvika att hjälpa de svaga, jag säger inte heller att vi ska sluta berömma hundar. Men för att vi ska kunna hjälpa dom behöver vi först leva oss in i deras värld. Skulle vi börja försöka hjälpa hundar på vårat sätt så ser vi i stället till att hunden bara mår sämre och sämre. Ser du en rädd hund och börjar tycka synd om hunden så kan du förstöra hela hundens framtid just för att du tycker synd om hunden vilket inte är naturligt i djurens värd.

När du börjar gulla med en hund så blir hunden precis så som den är i det tillfället som du gullar, fast mycket mycket mer. T.ex om din hund är rädd och du börjar tycka synd om hunden och därför börjar gulla, "Nä men inte ska du vara rädd inte" och börjar klappa hunden osv, det du egentligen säger är att "det är helt okey att vara rädd, fortsätt så här", och desto mer du gulligullar desto räddare blir hunden, inte bara den här gången utan det kommer att sitta i. Blir din hund upphetsad, skäller den när den blir rädd, är en hund rädd för T.ex soptunnor? Det är väldigt troligt att det är ägaren som har hanterat hunden på fel sätt och det då sitter i att hunden ska vara rädd för soptunnor, vara upphetsad osv. Hunden har först visat sig upphetsad, aggressiv eller arg och ägaren har på en gång börjar med sitt gullgullande "det här är inte farligt", och i hundens värld säger ägaren "Ja det där ska du vara rädd för". Vi tror att vi säger en sak men hunden får det till något helt annat för att vi pratar vårt eget språk.




När kan vi då klappa och gulla?
Din hund mår självklart bra av att du gullar, klappar och att du håller på med hunden. Men det är viktigt att veta när du kan och när du ska låta bli. En enkel regel är att du alltid kan gulla och mysa osv när en hund är lugn och trygg.

Det är jobbigt för oss människor att inte behandla hunden som vi behandlar varandra. Men för hunden är detta den bästa lösningen eftersom det är hundens egna språk. Är din hund rädd och ivrig när brevbäraren kommer så säg till din hund. Det är jobbigt att säga till en hund som är rädd och orolig, men det är så du får hunden att sluta vara orolig. Du får helt enkelt säga till att det där beteendet är inte tillåtet, det är inte tillåtet att vara rädd, orolig osv.

Då blir hunden automatiskt fri från sin rädd het när han inte får vara rädd, och på det sättet slutar han att vara rädd och blir både lyckligare och tryggare. Skulle det vara så att hunden redan har fallit in i mönstret att vara rädd eller orolig vid olika tillfällen så är detta något du måste bearbeta och träna om och om igen. Det finns mycket mer att göra än att bara säga till hunden, men det viktigaste är att du inte gör saken värre utan behandlar hunden som en hund.

Det är väldigt viktigt att du klappar din hund, håller på med hunden och är med den, gör det bara på rätt sätt och vid rätt tillfälle "När hunden är lugn och trygg", då mår hunden som bäst.